Paulicious

Issa är min absolut bästa vän. Det har hon varit sen hon började i min teaterklass på gymnasiet. 2001 var det, känns som en evighet sen. Vi skulle utföra en övning som skulle visa hur stark man var. Både psykiskt och fysiskt. Hon tog mig i båda. Såklart. Jag var då lagom vilsen i själen, väldigt glad och social så det bara sjöng om det. Konstig combo. Efter övningen socialiserade vi inte mycket mer.

En dag efter skolan såg jag henne på t-centralen vid tunnelbanan. Då gick jag fram till henne och frågade om hon ville ta en glass med mig. McDonald´s 5-kronors. Det ville hon. Åh, det tackar vi gudarna för idag.
Vi drog till donken, mötte upp en av mina vänner sen drog hon. Issa och jag gick runt lite, sen slog vi oss ned vid några bänkar vid plattan. Hon frös så jag lånade min tröja till henne. Efter ett kort tag märkte jag vilken underbar människa som satt framför mig. Nu gråter jag lite i skrivande stund. Poor me. Haha. Vi öppnade oss för varandra och jag kände att den här människan skulle jag ha behövt vid min sida för längesedan. Vi delade många värderingar och åsikter, våra barndomar påminde mycket om varandra. Vi var samma stjärntecken, vi kom inte ifrån en kärnfamilj, vi hade samma intressen och samma smak.

Nu har vi varit bästa vänner i sju år. Mycket har hänt både roligt och tråkigt. När hon var bortrest kändes det verkligen tomt. Något i mig och hos mig fattades. Nu är hon hemma. Finally. Efter att spenderat en dag med henne har jag fått sådan livsglädje och inspiration!

Tack Issa för att du är en sådan bra vän! Jag älskar dig av hela mitt hjärta. Hoppas alla dina drömmar och önskningar går i uppfyllelse och att 2009 blir ditt år. Det förtjänar du.